Osynliga Kedjor

Förr gick slavar i led, fastkedjade vid varandra. Ett steg åt sidan, en rörelse utanför rytmen, och kedjorna spändes hårdare. Den som försökte bryta sig loss störde inte bara sitt eget steg, utan hela raden.

I dag ser våra kedjor annorlunda ut. De är inte av järn, men de kan kännas lika tunga. Vanor, normer, förväntningar och rädslor håller oss ofta samman i en disharmonisk harmoni. Vi går i takt, men inte alltid i frihet.

När någon väljer att kliva ur – att inte längre följa rytmen – väcker det obehag. Först hos de närmaste, sedan sprider det sig. Omgivningen vill dra tillbaka personen, inte för att viljan är ond, utan för att friheten blir en spegel.

Det krävs mod att gå en annan väg. Och just den handlingen kan väcka längtan också hos andra.

Frågan är: vilket led går du i – och är det verkligen ditt eget?